lördag 24 april 2010

Löhördahag!

Veckan har gått vansinnigt snabbt. Lite för snabbt, eller näe, det går inte. Men snabbt har den gått, det bara viner kring öronen. Så snabbt går det! Har haft mycket att göra, telefonen har ringt non stop, jag har knappat så jag haft ont i armen när jag kommit hem och varit helt utmattad. I like it! Då hinner man inte tänka så mycket på sådant som tynger.
Igår var Elin hit på middag, lasagne blev det! Yum yum yum. Sen tryckte vi chips och dip, såg på Glamourama. Eller jag tittade bara lite grann, vi surrade och garvade mest. Riktigt trevligt var det!

Gick inte och la mig så vansinnigt sent igår, klockan var väl kring elva. Men sov till halv tolv idag så jag måste ha varit trött! Jag har känt att tröttheten har smugit sig på mer och mer desto närmare helgen jag kom. Så det var skönt att få sova ordentligt, sömnen har minst sagt blivit lidande här de senaste veckorna. Men nu jävlar ska här sovas!! Som aldrig förr! Haha.

Det lutar att åka ner till Stockholm antingen nästa helg, eller helgen efter det (är fyradagars-helg då). Vore så jävla skönt att komma iväg och få se andra saker än bara Boden och min lägenhet. Även om den är riktigt fin så behöver jag vistas i nya miljöer ibland! Det behöver vi nog alla..

Har ingen aning om vad jag ska göra ikväll, ska till Fagge en sväng i alla fall hade jag tänkt. De skulle komma hit idag och hämta däcken till lilla NEE (som är såld nu, buhu :() sen skulle jag väl åka med dem. Är så galet sugen på pizza och känner jag min familj rätt så blir det pizza just idag! YIHO!

Nä nu ska jag borsta tänderna hade jag tänkt och plocka undan lite. Jag har ju faktiskt lyckats diska och plocka undan alla kläder! Yey me! Nu börjar jag återgå till mig själv igen, efter två och en halv veckas halvläge. "Det tar sig sa mordbrännarn!"

Ajöken möken!

tisdag 20 april 2010

Idag är en dålig dag.
Egentligen har det varit en bra dag, men nu är den dålig. Fan vad jag hatar det här. Min fina lägenhet ser ut som ett jävla bombnedslag och disken möglar (inte riktigt, men är väl bara en tidsfråga..) och tvätten hopar sig. Jag orkar ingenting. Knappt så jag orkar gå upp på morgonen. ALLT stjäl energi ifrån mig just nu. Precis allt.

Helst av allt vill jag fan bara att allt ska bli precis som vanligt för jag saknar Petter så vansinnigt mycket. Just precis idag.
Idag vill jag bara springa till honom och krama honom så hårt som bara jag kan. Bara skrika "JAG ÄLSKAR DIG" till honom och krama honom ännu mer.

Fan vad jag hatar det här. Det här är det värsta jag vet. Absolut värsta jag vet.

Hoppas allt är bättre imorgon. Då är det två veckor. Det borde räknas som en deadline. Jag borde kunna släppa det lite grann. Snälla? Bara lite grann?

fredag 16 april 2010

Det här har gjort mig starkare.
Det inser jag väldigt snabbt nu när jag sitter här.

Jag har mina vänner och jag vet äntligen vilka jag kan räkna med och inte. Det känns så jävla skönt att veta vars jag har alla.
Det har varit en jobbig period och äntligen känns det lättare. Idag känns det lättare. Vet inte hur det känns imorgon. Kanske bättre, kanske sämre eller kanske rentav likadant som idag? Hur som helst har jag tagit ett stort kliv framåt. Det känns riktigt bra faktiskt.

Jag missunnar ingen lycka, jag tycker att alla förtjänar att vara lyckliga. Men man behöver inte vara elak eller trampa på andra människor för att nå dit. Det får man ingenting för. Det tjänar ingenting till. Man mår bara dåligt själv av det. Det är synd att människor inte inser det bara. Falska lögnare kallas det. Såna klarar jag mig utan. Ryggradslösa jävla våp som inte står för vad de säger. Vänder kappan efter vinden osv. Jag tänker aldrig vända min kappa efter någon annan. Aldrig i livet. Jag ska fan klistra den kring mig själv. Vad människor än säger och vad de än tycker om mig så ska jag aldrig sluta vara mig själv. Tänker aldrig totalförändra mig för en annan människa. Jag är stolt över den jag är och står alltid för vad jag tycker. Jag tänker igenom saker innan jag säger dem (oftast); allt för att inte ångra något sedan. Det har jag klarat ganska bra; eftersom jag inte tycker man ska slösa energi på att ångra saker man gjort. Gjorde det en lycklig för stunden så ska man tänka på det positiva i efterhand.

Därför är jag väldigt tacksam för den tid jag fick med Petter och vet att jag har fått en vän för livet. Jag är bara tacksam över allt han gett mig och jag har utvecklats enormt genom honom. Han har varit ett enormt stöd till mig många gånger och stöttat mig till att vara den jag är.

Just nu känner jag bara en sån ödmjukhet inför allt vad livet har att erbjuda. För första gången på väldigt länge känns det bra. Det allra bästa är att jag vet att jag förtjänar det. För som jag sa: Alla människor förtjänar att vara lyckliga. Ingen mer än någon annan.

onsdag 14 april 2010

Det är med rödgråtna och svullna ögon jag sitter här.
Majas sista dag på jobbet, ja, det var idag det. Riktigt trist och jobbigt att hon slutar. Det har ju varit henne jag vänt mig till om det varit något som inte stått rätt till på jobbet, hennes jag gnällt till och henne jag haft "frukost-fika" med. Vad fan gör jag nu!?

Jävla förbannade skitvecka. En vecka har gått sedan det tog slut mellan mig och Petter. Det är fan i mig jobbigare än någonsin. Fan vad det ska göra ont. Det gör så satans ont att jag inte vet vars jag ska ta vägen i stunder som dessa. Det är fan i mig helt sjukt hur mycket ångest en människa kan bära på.
Det är som att allt påminner mig om honom. Så fort jag tittar in i kylen snörplar det till sig i magen på mig. Varför? Jo, för hans öl ligger där. Kaviaren jag köpte till honom ligger där, mjölken vi drack tillsammans är där.. Samma med frysen, skafferiet, garderoben.. allt påminner om Petter. Det är så jävla jobbigt och det bränner så fruktansvärt.
Det är det enda jag tänker på om dagarna. Det enda som cirkulerar i min skalle.

Jag vet att det går över, jag vet att det kommer kännas bättre och jag VET att "jag kommer hitta någon".

Men jag är ledsen; jag skiter i det just nu.
För jag mår så jävla dåligt och det enda jag vill är egentligen att ha Petter här med mig just nu.

söndag 11 april 2010

Det blir lättare. Det blir lättare. Det blir lättare.

Jag VET att det är rätt och riktigt, men det är de små sakerna jag saknar. Det är också de små sakerna som betyder något.

Fan vad det är svårt. Det är så jävla svårt.

Det är tur att jag har folk omkring mig som vill mitt bästa och som bryr sig om mig. Som frågar hur det är och lyssnar på mitt tjatande om hur jobbigt det är. Men det är viktigt att jag får ventilera mig, få ur saker och intala mig själv att det här är lika bra. Annars tänker jag bara på det själv och då blir det bara pannkaka av alltihopa. Vilket det i och för sig är nu. Pannkaka så det bara smäller om det. Till råga på allt flyttar Maja på onsdag och min bil ska till skroten. Allvarligt alltså? Min tur borde vända snart. Såhär dåligt kan det inte vara hela jävla året..

Nej fyfan, det är bra att jag försöker att ha människor omkring mig, för det är nu; stunder som dessa, när jag är helt ensam som alla känslor bubblar upp och jag bara vill ringa till Petter och säga "VAD FAN GÖR VI? Vi ska ju vara tillsammans!!"
Jag får helt enkelt försöka att göra något annat.. tänka på annat, även om det är svårt..

Ayah. Nu ska jag sätta mig på ballen (=balkongen) och sola lite. Maja kommer hit senare, så blir inte ensam så våldsamt länge till..

Ajöken möken.

fredag 9 april 2010

..det slog mig just att jag aldrig kommer säga:

"KISS-attack!!" och pussa dig över hela ansiktet..
aldrig kommer jag få snusa dig i nacken.
aldrig mer kommer jag få känna din hud emot min.

tårarna rinner nerför mina kinder och jag tänker bara över hur lycklig jag är över att ha fått 1,5 år med dig. hur lyckligt lottad jag är som har fått känna den där pirrande känslan. att ha fått vara med DIG och ingen annan. ha fått kalla dig min pojkvän. fått vara med om så mycket med dig. fått vara ditt stöd, och du har fått vara mitt.
jag är så glad att jag fann dig.
olycklig att det slutade såhär.
men vi har en stark vänskap som alltid kommer finnas. jag ska aldrig lämna din sida. alltid ställa upp för dig.

men det kommer ta tid för både dig och mig att slicka såren.

just
nu är jag bara som ett stort, pulserande, öppet sår och det enda jag känner är:

"Jag blir hellre ensam, än lycklig med någon annan"

just nu, just idag känner jag så, för idag hade det varit 1,5 år. precis 1,5 år sen du och jag blev: vi. då måste jag få sörja min förlust.

torsdag 8 april 2010

the end of an era

Jag trodde inte jag skulle få gå igenom detta en gång till. Men det gör jag. Det smärtar och sliter så i mig. Jag vet inte vars jag ska ta vägen.
Samtidigt vet jag att det var rätt beslut.. jag intalar mig det. Även om det inte var jag som tog steget, så tror jag att det ändå var ett steg i rätt riktning.

Fan vad jobbigt det är att vara rationell när allt jag vill bara är att skrika rätt ut.

Det svider, sticker och bränns i hela kroppen. Av smärta. Total hjärtesorg. Mitt hjärta är återigen krossat i tusen miljoner småbitar. Det kommer ta länge att reparera denna skadan. Men jag vet att det kommer gå.

Jag måste bara få gråta ut allt jag har att gråta ut. Sen börjar Uppdrag: Rädda hjärtat.

Jag mår inte alls bra nu. Inte alls.

måndag 5 april 2010

Sönd...måndag!!

Det är måndag idag och jag är ledig. Fan vad skönt. Det känns verkligen underbart.

Helgen har varit SÅDÄR verkligen. Inte mer än SÅDÄR. Var på middag hos farmor och farfar på fredag, det var väl som vanligt. På lördag var jag på middag på Fagge, det var väl sådär. Kvällen var (som ni ser nedan) inget vidare. Gårdagen var härlig. Var på promenad och satt och solade på ballen resten av dagen. Polly kom förbi och surrade ett tag också. Så gårdagen var det väl egentligen inge större fel på.
Men jag är så less på alla jävla besvikelser. Förbannade besvikelser. Alltid och ständigt.

Ayah. Hur sjukt det än må låta så ska det bli skönt att komma tillbaka till min fasta punkt; arbetet. Det känns verkligen så just nu. Allt annat känns bara löst och oberäkneligt. Men jobbet har jag kvar ändå. Förhoppningsvis ett tag till.

Ayah. Ska inte gnälla, det är faktiskt inte så dåligt som det låter, mest bara jobbigt. Men det vänder väl snart. Det intalar jag mig själv i alla fall. Då blir det nog så också. Hoppas jag.

Ajöken möken .

lördag 3 april 2010

United we stand; divided we fall

Värdelösa påskjävel vad jag känner mig uttråkad. Fick jag välja hade jag fan halsat i mig min sjua vodka och gjort något väldigt vågat. Jag hade gått på krogen själv i mina 12-centimeters och dansat arslet av mig. Jag hade vinglat hem och varit så jävla bakis imorgon och mått så jävla dåligt. Samtidigt varit så jävla nöjd över att jag hade så jävla kul kvällen innan. Den där lyckan över baksmällan; då man har gjort något bra liksom. Eller bra, men roligt iaf.

Fast .. som om det skulle ske.
1. Jag har inget att grogga med och att dricka rent är för mig helt uteslutet.
2. 12-centimeters är inte ultimat att klaffsa omkring i snöslask med. Absolut inte i fyllan.
3. Baksmälla är alltid baksmälla och man uppskattar Kvällen med stort K först när den släppt. Har man riktig otur håller den i sig två dagar. (Har hänt.)

Nä det blir en kväll i tristessens tecken för mig. Kanske lika bra eftersom jag ändå är så jävla neggo idag. Har förvisso varit på Fagge och käkat. Men blir så jävla rastlös där. Då sitter jag hellre själv i min lägenhet och har bara allmänt jävla tråkigt.

Jag kanske målar naglarna, tar en lång dusch och rakar benen, kanske till och med är lite ambitiös och målar tånaglarna. Hepp! Så kanske en hel timma har gått. Yey..

Fan så värdelöst.
Glad jävla påsk.

torsdag 1 april 2010


Jag börjar bli desperat.. HJÄLP!!!
Jag. Behöver. Colan.

Kom änglar

Kronisk jävla trötthet, vad är det för jävla stil? VA?

Jag har befunnit mig i horisontellt läge sen jag kom hem, dvs vid tolv-tiden.. Har legat och tittat på Boston Tea Party, käkat lunch och.. ja legat där.
Ska strax hugga in i Aftonbladet och bilaga. När jag öppnar den är det HELG på riktigt. Ganska rolig vana jag har, eller ovana kanske? Äsch. Det är bra att läsa tidningen. Allmänbildande och samhällsorienterande. Det är bättre än att trycka en liter Cola eller påse chips så fort jag kommer hem iaf. Det är det ju. Billigare framförallt.

Åh, nä vad trött jag är. Vadan denna trötthet? Iofs är det ganska tråkigt väder ute, det är nog därför jag blir så jäkla trött.

Men jag ska inte gnälla, har det rätt bra ändå.

Glad påsk!!