idag är det den 9e.
den 9e kommer alltid ha en speciell klang, oavsett vilken månad det är. jag och petter bestämde oss för att det skulle vara "VI" den 9e, så den 9e varje månad sa vi alltid "x månader, hur står vi ut?" och skrattade gott båda två.
så det har, fram till den 9e februari i år, varit ett positivt datum. med undantag för efter att det tagit slut mellan oss såklart då det mest var ganska smärtsamt, men ganska snart vände vi på steken "tänk, den 9e ... och vi stod inte ut!" så det blev ett stående skämt hos oss även när vi inte var tillsammans utan höll oss till att vara bästa vänner.
men... så den 9e februari 2011 så vänds allt upp och ner... den 9e kommer aldrig mer ha samma positiva klang någonsin igen då petter somnade in för alltid just det datumet.
oavsett vilken månad, vilket år eller vilken årstid så kommer den 9e alltid vara förknippat med en oändlig sorg och saknad.
idag är det alltså 9 månader sedan du lämnade oss petter. jag saknar dig så det tar ont i mig. i varenda cell. jag hade så gärna velat prata med dig, få gorma så som vi alltid gjorde, jävlas, småbråka, tjaffsa för att sedan vara bästa vänner igen. jag saknar dig så jävla mycket. jag vet att vi inte alltid haft samma syn på saker och ting, vi har varit ovänner och jag har hatat dig så det har tagit ont. men det har ändå varit en grundkärlek och respekt där som är väldigt svår att förstå. ingen kan förstå vår relation. ingen kan heller uttala sig om vad som var vi och inte, vad som är sant och inte.
ja. 9 månader... 9 fucking månader. det är helt sjukt.
jag älskar och saknar dig petter.
ajöken möken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar