jag är så in i helvete mager på den här bilden att jag knappt känner igen mig själv. man kan nog se att jag inte mådde särskilt bra här, även om det var just här det började vända så sakteliga från att ha varit KOLSVART en lång tid till att så sakteliga gå över till en gråaktig ton kanske... men det var väl kanske mer hårfärgen jag tänkte referera till ...
funderar starkt på att köra på den här färgen ganska snart. känns som att det kommer passa min sinnesstämning bara fint.
jävla höst!!

var o promenerade med lillebror david runt träsket idag (damp-maja fick haka på) och vi konstaterade båda två att det helt klart kändes som att befinna sig i någon öststat such as forna jugoslavien eller liknande. GRÅTT. TRIST. REGNINGT. FÖRFALLET. DIMMIGT. KALLT. FUKTIGT.
så där krigszon-känsla över hela tillvaron. life's a bitch and then you die, liksom. VÄLDIGT märkbart.
om man skulle kunna sätta färg på själen, eller göra någon form av utredning av hur själen ser ut på människor (aura?) så skulle min vara tjeckoslovakien-grått. BEHH. underbara tillvaro.
känner mig fet, ful, grå, klumpig, blek och själ svart som sot. såklart ett litet rosaskimrande hjärta som bankar på utav själve tusan. men annars. det når liksom inte hela vägen...

ja ja.
så är det.

ajöken möken