Jävla jantelagen

Läser Tyras inlägg om Jantelagen och att hon blev kallad en skrytmajja bara för att hon var stolt över hur bra hennes företag går.
Det är så jävla löjligt att jag vill kräkas!

Varför ska man tracka ner på sig själv för att verka ödmjuk? Det är ju vidrigt.

Klart som fan att man ska få vara stolt över sig själv om det går bra, klart man ska tycka om sig själv och tycka att man är världens bästa. Man behöver ju kanske inte gnida det i ansiktet på folk, för då verkar man nog lite dryg. Men händer det något speciellt är det väl klart att man vill skylta för hela världen med det!
Som nu när jag har blivit anställd åt Försvarsmakten. Det har varit mitt mål ända sen jag började jobba på lönekontoret i april 2009. Mitt mål har alltid varit att ta mig uppåt, framåt, bortåt. Ska jag sen sitta och hålla igen på min stolthet bara för att inte vara en skrytmajja?
Skulle inte tro det, va.

Jag har dagar då jag mår skit och bara vill lägga mig under en filt och mögla där. Men det är de dagar som gör att jag kämpar desto hårdare sen när de bra dagarna återvänder.

Att jag ska 'skämmas' för att jag trivs med mitt jobb, min lön, mitt liv, mig själv, mina vänner och allt annat är fan helt sjukt.