Fail-weekend

En gammal goding som så väl beskriver mina känslor just nu.





Fan vilken helg alltså,eller snarare vilken fail-helg. På riktigt.
Fredagen var kul, var på bio med Elin och Fia och YES! filmen var riktigt bra. Jag tror alla vet vilken jag menar? Om inte; Sex and the City 2! Den var inte riktigt lika vass och rapp som serien eller första filmen. Men en klar 4a får den iaf!
Sen åkte jag hem och softade bara. Var väldigt trött och excalterad för vad som skulle bli en bra lördag, men som blev bara fail rakt igenom. Riktigt tråkig. Var på en promenad med Elin och fick träffa mina bröder, det var väl ungefär det bästa som hände.
Hela kvällen tyckte jag bara synd om mig själv och önskade SÅ att jag var den cyniska människa jag alltid varit, allt för att slippa helvetet som kommer efter alltför höga förväntningar. Satan alltså. Back to cynism alltså.

Gick och la mig galet tidigt, bara för att jag var så jävla less. Hade ju tänkt spela tv-spel hela kvällen, men funkade det? Nein. Så jävla värdelöst. Ville bara slänga ut skiten genom fönstret alltså. Hade ju efter första besvikelsen, tänkt att dämpa den med att spela Supermario hela kvällen. Men icke sa nicke. Det var helt enkelt inte min dag igår, eller idag. Jobbigt och tråkigt när det blir såhär. Men vad fan ska man göra? Bara bita ihop och gå vidare antar jag.

Idag åker Hannes till Lund som icing on the cake. Awesome. Verkligen. På tisdag väntar operation och jag kommer må så illa den dagen att jag inte kommer kunna jobba för fem öre. Värdelösa jävla vecko-jävel alltså.

Till helgen väntar fest iaf och det ska jag inte ha några som helst förväntningar på. Det ska bli TREVLIGT. TREVLIGT och ingenting annat. På lördag ska det bli SPÄNNANDE och ganska roligt. Så var det med det. Karatefylla? Ja. Tillåtet? Ja. Som fan. Lätt att jag förtjänar en redig jävla karatefylla efter den här jävla pärsen alltså.

Ayah. Nu ska jag sluta gnälla och ta med mig Majdo på en långis. Skingra tankarna lite.

Ajöken möken