söndag 10 maj 2009

Läste en artikel i aftonbladet idag, tyvärr hittade jag inte den på webben. Men det var en familj vars hus brann ner till grunden i somras. De hade precis renoverat hela skiten, det var bara en omtapetsering som saknades. Sen var allt klart.
De hade varit iväg en kort sväng när det kom en man och sa "Ert hus brinner!", de hade sprungit dit och hela huset var övertänt. Ingenting gick att rädda. Vad som låg bakom branden tros vara gamla elledningar. Ett skåp var ofixat och det var det som hade tagit eld.
Tragedi. Fruktansvärt. Allt försvann i elden, inklusive deras lilla katt.
Som om inte det var nog så dog mammans man ett par månader senare i en olycka.

Hur går man vidare efter något sådant?

Bränder är det läskigaste jag vet. Jag drömde ofta mardrömmar när jag var liten att det började brinna i vårt hus och jag vaknade alltid upp och var panikslagen.
Vi hade ett gammalt elskåp i vårt hus fram till förra sommaren. När de väl öppnat upp där så såg de en jäkla massa sågspån. Bland alla elgrejer!! Ren tur att det inte börjat brinna där, fyfan så fruktansvärt. Vi fick oss en liten utskällning av elektrikern faktiskt...

Sen branden som var på vårt område i somras, eller explosionen och efterföljande brand. Som tur var så var jag i Stockholm just då det hände, men morsan ringde på morgonen och var helt förstörd. Vi bodde ju bara ett tiotal-meter därifrån. Glassplitter hade nått vår gård till och med. Fönstrena i husen bredvid hade spruckit på grund av tryckvågorna och lågorna slog ut ur alla håll på huset.

Jag tror aldrig jag hade återhämtat mig efter något sådant, aldrig någonsin. Att se hur någons hem, alla tillhörigheter, minnen, allt bara brinner upp så där..
När jag kom hem låg det fortfarande en kastrull på vägkanten, resterna var kvar och det enda som stack upp var skorstenen.
Tydligen var det mannen som ägde huset som tagit livet av sig och tänt eld i samma veva. Morsan hörde ett "dödsskrik" därifrån sa hon. Först explosionen, sen skriket. Fruktansvärt. Fy så fruktansvärt.

Jag ber till gudarna varje dag att varken jag eller någon i min närhet ska behöva vara med om något sådant.

Inga kommentarer: