var på arbetsförnedringen idag. det var inte så roligt så det låter. men det funkade, jag överlevde. jag får cash. inte mycket, men dock lite grann.
de hade hört om att skifix behövde folk och jag räckte snabbt som attan upp handen att jag minsann var intresserad. vafan. jag är uppväxt på slalomskidor. nåt måste jag väl fan kunna bidra med! faktiskt det enda jobb jag hört om som jag faktiskt kan tänka mig att jobba med, som jag kände lite "ja!". annars har jag helt och hållet tappat motivationen och vettefan om jag någonsin kommer få tillbaka den. känns som att desto mer alla är på mig, desto mindre lust har jag att jobba. desto mer de säger "men du kan ju flytta!" desto mer känner jag "fan heller. ta hand om mig"
jag vet inte om det är nåt fel på mig eller om jag helt enkelt bara är jävligt bekväm av mig.
visst- det vore övermänskligt roligt att bo själv, göra precis som man vill NÄR man vill. men samtidigt tänker jag bara på alla nackdelar, allt som kan skita sig och alla MÅSTEN. man MÅSTE betala räkningar. jag pallar inte sånt. jag har räknings-skräck. jag har aldrig betalt en enda räkning i hela mitt liv. det är sant. jag har ju fan aldrig behövt göra det! det skrämmer mig.
det skrämmer mig inte att jag är efterbliven jämfört med andra 19-åringar, vad som skrämmer mig är att jag en dag MÅSTE bli vuxen och ta ansvar. hemska tanke! släng in mig på ett dagcenter där man får rita och käka mellis. kanske gå på zoo ibland eller åka på utflykt. de säger "bravo!" när man har ritat en 'elefant'. fyfan vad skönt.
jag hatar ansvar. jag ska bosätta mig på en öde ö där jag inte behöver betala räkningar, där jag inte behöver ta så förbannat jävla mycket ansvar. där andra människor RÄKNAR med mig. jag vill inte att andra ska känna sig beroende av mig. har man ett jobb så FÖRVÄNTAR sig arbetsgivaren och kollegorna att man ska komma och göra sitt jobb. men fan heller! säger jag.
jag vill sköta mitt, på mitt eget sätt. tänk vad skönt om inte pengar fanns. eller jobb. man odlade sina potatisar och morötter.

jobb är min största ångest och rädsla just nu.

men annars mår jag bra, tack.