Jag har ångest. Har haft ångest hela dagen. Som att flippa ett mynt bara över natten. Från exalterad till low. Jag kände mig fullständigt apatisk när jag vaknade imorse. Jag har legat på soffan precis hela dagen. HELA dagen. Jag som hade tänkt dra in till stan, det blev ju inget med det. Orkade helt enkelt inte röra mig, det rörde sig för mycket i min skalle för att jag skulle kunna röra på benen. Ska jag stanna? Åka hem? Är det här vad jag vill? Ska jag på intervjun på fredag? Vad ska jag göra egentligen?
Jag känner att jag gör vad andra förväntar sig att jag ska göra.
Jag har alltid trott att Boden är minsann ett ställe jag kommer lämna så fort jag får chansen, jag hatar Boden, jag hatar alla här osv. Men gör jag verkligen det? Jag har ju alla mina vänner i Boden. Min familj. Mitt liv. Stockholm är en plats jag besöker när jag har semester, det är egentligen ingenstans jag vill bo, jobba, skapa en vardag. Min vardag är hemma i Boden. Min första lägenhet vill jag faktiskt ha i Boden. Jag har insett det nu.
Kanske att jag flyttar hit senare i livet. Men inte nu. Det är för tidigt.
Jag ångrar dock inte att jag tog chansen och åkte hit. Jag har återfått min motivation, jag ska till och med söka "skitjobben" i Boden, dvs. hemtjänsten. Där behövs det folk har jag hört.
Jag vill försörja mig själv. Klara mig på egen hand. Men inte nödvändigtvis 100 mil ifrån allt och alla. Visst, jag kan ju ge det lite tid.. Men vill jag det just nu? Nej.
En arbetsintervju väntar på fredag, jag är rädd att jag måste avboka den. Jag kan inte. Jag orkar inte. Jag känner bara en stark ångest, en jobbig sak som måste genomlidas bara för att jag har lovat. Skulle jag få jobb vore det ytterligare en jobbig sak som måste genomlidas. Det är inte riktigt så det ska vara.. Man ska vara överlycklig, överlycklig över chansen till jobbet! Jag trodde jag skulle vara det, men det är jag inte.
Det hela gick nog lite för fort. Jag vet inte.
Någonstans måste jag lyssna på mitt hjärta, min magkänsla. Jag ska inte alltid försöka leva upp till vad jag tror att alla andra förväntar sig av mig. Jag ska göra vad jag tycker känns rätt för mig. MIGMIGMIG och ingen annan än MIG.

Jag ska stanna till måndag-tisdag (då ska jag hämta passet) så får vi se sen.
Just nu vill jag bara hem om jag börjar tänka på JOBB, ARBETSINTERVJU & VARDAG. Tänker jag däremot STOCKHOLM, SOFT, SHOPPING, MUSÈER & BAD så vill jag stanna kvar.