lördag 5 april 2008

i väntan på vadå?

vilken jävla helvetesdag. det känns som att jag lika gärna kunde ha stannat i sängen idag. jag orkar verkligen inte med all jävla skit. trodde det skulle bli skönt att komma hem, få vara ledig, se film och ta det lugnt. men icket. bråkbråkbråk. skrikskrikskrik. jag pallar inte med sånt, jag hatar det. spelar ingen roll vad jag gör; om jag sitter i soffan skriks det ("ta bort fötterna!", "sluta knappra", "sitt still", "SLUTA ANDAS") sitter jag i köket skriks det ("sitt inte o grisa där", "ta bort datorn", "akta duken", "ta bort suddflagnen") är jag på toa skriks det ("skynda dig", "det är inte din toa", "ta bort ditt smink härifrån", "ta bort dina grejer") och de skriker när jag har varit och handlat ("du köpte fem liter mjölk istället för tio, vad var det då för idé?!", "varför köpte du diskmedel med citrondoft istället för original?", "varför köpte du bara en sorts bröd?"), har jag städat så klagar de ("varför dammsög du inte trappan också?", "varför skurade du inte hannes rum också?", "varför vädrade du? det blir KALLT!", "varför skurade du? nu är det blött i hela huset"). det värsta är att det blir massa jävla gnäll även om jag inte gör något, vad fan ska jag göra!? snälla säg.
fattar dom inte att jag blir ledsen? faktiskt riktigt ledsen.
alla sitter där nere och ser film nu, jag fick inte vara där. "vi vill sitta i soffan". "GÅ UT I DITT RUM!".
jag kanske inte vill vara ensam? jag vill inte vara ensam! fattar dom inte?
visst, jag sitter i soffan med min laptop o ser på en annan film än vad de gör. men vad spelar det för roll? jag vill ju umgås med min familj. uppenbarligen vill inte de umgås med mig, eftersom de bara kör iväg mig hela tiden. jag får inte vara någonstans.
just nu sitter jag i min lillebror säng och känner mig bara allmänt ledsen och framförallt patetisk.
jag hade sett framemot en lugn och skön helg, men jag känner på mig att det kommer bli en överjävlig en. skrik, bråk och slagsmål.
jag orkar faktiskt inte. helvete. jag som haft en bra vecka, jag har faktiskt varit glad de allra flesta dagarna. så kommer fredag och allt skiter sig. fredagar är väl sådana dagar då allt ska kännas helt perfekt- man ska känna att man lever? ut och umgås med vänner, ta det lugnt.
varför känns det som att jag hellre skulle vara på skolan just nu?
där har jag i alla fall mina kompisar.

fan också. absolut fan. bara fan.

Inga kommentarer: