Jag gör något jag sa att jag aldrig skulle göra. Men jag måste få det ur mig.

"... hon är även bra för mig. Jag har ingen som helst lust att dricka eller knarka när jag är med henne.
Vilket är bra, antar jag."

Jag träffade dina föräldrar idag och jag fick ett utdrag från din dagbok precis när vi träffats... jag blev så stolt över dig. Men samtidigt så arg.
För du skulle ha stannat kvar så där kär som du var, du skulle inte ha fastnat mer för drogerna än för mig. Du skulle ha lyssnat på mig, dina föräldrar, dina kompisar och din kropp.

Då hade jag kunnat ringa dig nu och säga att det du skrev den 11 september 2008 var det finaste jag läst. Säga att jag älskar dig, nu som då. Att du var min bästa kompis, att du fortfarande är min bästa kompis. Att jag saknar dig. Att jag saknar oss. Att du är min första, största och hittills enda kärlek.

Fussi fussi fuu...