bryskt uppvaknande...

jag insåg precis att jag faktiskt är 20 år gammal. smaka på det- tjugo år.
fan vad gammalt det låter helt plötsligt.
jag surfar runt och tittar bland åldrar. 15, 17, 18 och där är det- 20. "ja, då är man vuxen" tänker jag och tankarna flyger iväg, "jobb, familj, lägenhet... "bla bla bla... så är det som att någon knäpper mig på skallen. "jag är ju förfan 20 själv!?" känner genast hur jag börjar räta på ryggen, kanske blicka ner lite på dessa 17-åringar som tycker de är såååå vuxna. herregud jag är ju en t-rex jämfört med dem...
jag minns när jag var 17 år. shit vad gammal jag var. men att fylla 20 kändes inte som 3 år bort, det var snarare 30 år bort. 20.. då var man gammal och hade tyyp gått i pension. man hade barn, hund, villa, pluggade på unviersitet till lärare ... det var liksom bestämt allt. man hade rest, tagit studenten (vilket jag i och för sig har gjort), gift sig, skaffat barn (twice!) osv.
men jaha. jag är ju 20. inte fan har det hänt nåt. jag har då absolut inga barn, ingen villa och något jobb har jag inte sett röken av. fast det är väl mitt eget fel, självklart. det kommer ju inte flygande till en precis.
men jag trodde faktiskt att jag skulle ha i alla fall ett jobb när jag var 20. det var ju liksom en självklarhet. då är man gaaaammal...

tänk då när jag var 10 bast. då var den som var 13 superduperultramegajätte vuxen!! de andra, som var över 13, de fanns liksom inte. eller jo det gjorde de ju, men de var liksom bara... vuxna. jag reflekterade inte riktigt över åldern. de var bara vuxna.
häpp! nu är jag vuxen. eller? det vet jag inte riktigt om jag skulle kalla mig. jo, kanske. men jag grumlar fortfarande på det här med ansvar. om jag tar nog med ansvar... om jag är vuxen på ett ansvarsfullt sätt eller bara på ett ... åldersmässigt sätt. jag menar- jag får ju köpa sprit för 15 lök på systemet och dricka tills jag slocknar. jag får ju köpa cigg, snus och folköl i nästintill obegränsade mängder.
men det där viktiga då... ansvarstagandet? hur blev det med det egentligen?? har alltid hört från alla håll och kanter om hur ansvarsfull jag är o jadda jadda jadda..
ja, kanske när jag var 10-11-12-13-14-15-16-17-18-19...
jag ser till och med yngre o yngre ut. när jag gick i åttan såg jag ut som en 20-åring. nu ser jag ut som en tolvåring.
kan det vara så knäppt att jag blir bara yngre o yngre? jag känner faktiskt hur jag börjar närma mig trotsåldern med stormsteg!! skrämmande va?

glutta förresten på mitt körkort ska ni få se nåt barnsligt. jeeessssusss... det ser ut som att jag antingen missbrukat botox i 15 år, eller att jag helt enkelt är en 12-åring.
vad är värst?