Nu är jag i Stockholm. Känns lite ovant och konstigt, spännande och ångestfyllt på samma gång. Jag vet ju inte hur det kommer bli, får jag något jobb eller kommer jag tvingas flytta hem igen? Hittills känns allt bra, jag får väl se det för vad det är. En utmaning, ett miljöombyte och en bra chans. Skulle jag efter två veckor tröttna så är det ju nära till Centralen för att ta första bästa tåg hem. Det är ju inte mer med det.
Nu är jag pepp och vill bara ha ett jobb så jag kan tjäna egna pengar. Har lite dåligt samvete när jag lever på andras pengar. Det är inte så jag vill ha det, så jag har sökt jobb hela dagen. Borde väl få resultat tycker jag, Stockholm är ju fullt av jobb märkte jag så något måste jag få.

Känns lite trist, jag känner ju ingen här. Dock bor min andra moster och hennes familj inte så långt härifrån men det är ju inte riktigt samma sak som att umgås med vänner. Funderar dock på att traska dit o käka idag, eftersom hon jag bor hos och hennes familj har farit till Jens morfar som fyller år idag. De kommer nog bli där hela eftermiddagen och kvällen.
Jag funderar också på att gå ner till Tempo o kika lite. Men vi får se.

Stockholmaren Lino says adios!