Det finns så mycket jag vill skriva ner, så mycket jag vill få ur mig. Jag vet inte hur jag ska få ner det jag känner i ord. Det är inte ångest, depression eller något sådant. Det är i gränslandet mellan total likgiltighet och något som kan liknas med lycka.
Jag vet inte ens varför jag bemödar mig att skriva detta. Kanske en sorts ventilering på de känslor som väcks i och med att jag inte kan befria mig från allt det jag egentligen vill få ur mig. Det är inte lätt... oh.

Imorn är det PARTY i alla fall och jag är pepp som fan!